Tillit till Nyköpings skolpolitik Text och musik; Björn Wadström ( Självklart har min AI Suno hjälpt till, så blev något fel skyll på AI) En AI skrev en rapport en dag, med källor som ingen såg. Och Mats , vår ende direktör, han talar tryggt, men vet inte vad han såg. Chefernas chef, kommunalrådens vän, han pratar i radion igen. Men jag fattar inte, hur går det till? Att tycka så mycket, utan att veta vad man vill. Åh tillit, tillit, vi ska tro på allt, fast sanningen kanske är halt. “Alla kan göra fel,” säger Mats så glatt, men medvetet fusk, det är något helt annat. Puss och kram, käre Mats, läs rapporten först, innan du talar om vad som är störst. Det är våra barn, vår framtid du ser, så visa att tillit också kräver mer. I korridoren viskar man tyst, “det är nog bara ett byråkratiskt spel.” Men jag, en medborgare, står här och tror, att tillit kräver fakta, inte bara ord. Du säger “vi måste få göra fel,” och det låter så varmt, så snällt och så fel. Men Mats, när du tycker utan att veta, blir tilliten mest en etikett att reta. Åh tillit, tillit, vi ska tro på allt, fast sanningen kanske är halt. “Alla kan göra fel,” säger Mats så glatt, men medvetet fusk, det är något helt annat. Puss och kram, käre Mats, läs rapporten först, innan du talar om vad som är störst. Det är våra barn, vår framtid du ser, så visa att tillit också kräver mer. Så ta nu plats i skolbänken igen, och läs vad dina tjänstemän skrev. För tillit byggs inte av ord i en sång, utan av ansvar, som håller en dag lång.
