Die Glocke: Vaggvisa från bunkern (NDC TT)

[Vers 1] Djupt under jorden i murad betong där ekon från kriget ännu ligger lång byggde nazisterna i hemlighet en klocka av järn i sin blinda trohet Det sägs att den skulle ge dem makt över tid öppna en spricka där världen gled vid men rummet blev kallt när metallen stod klar och något där inne såg dem som de var [Refräng] Sov nu stilla, världen är stor klockan där nere håller våra spår den vilar i mörkret där ingen ser in och bär våra timmar i sömnen din [vers 2] Det sägs att Tredje rikets soldater stod runt när klockan gav ifrån sig sitt dova ljud, tungt de sökte en väg bortom år och minut men fann bara tystnad som aldrig tog slut Så sägs det de murade in den och gick lämnade rummet åt mörker och blick men djupt under staden står klockan än och vakar i skuggor bortom oss män [refräng] Sov nu stilla, världen är stor klockan där nere håller våra spår den vilar i mörkret där ingen ser in och bär våra timmar i sömnen din [brygga] Det sägs att de byggde den sjönk ner i sand men klockan står kvar med sin okända hand den mäter vår natt utan hat, utan ord bara tidens långsamma, eviga bord [refräng] Sov nu stilla, låt timmar gå klockan där nere låter oss stå den vakar vår väg genom dröm och genom vind och håller vår morgon tills natten tar slut