[intro] Vinterkylan stiger in sakta dagarna sover mer och mer i längtan efter ljuset efter värmen och livet Ute i skogen sover träden en del tätt samman en del ensamma precis som vi en snökysst mossa ligger på stenarna bäddar in dem ruvar dem i natten djuren går på ljudlösa steg för att inte väcka skogen ett lätt puder av snö faller från en gren när en ekorre sätter sig tillrätta en puff av snö när en skogshare hoppar till kliv in och stå still känn doften, den lite stickande isdoften när det nalkas snö Känn den lätta frosten nypa i kinderna som en lite väl entusiastisk moster eller faster på kalas känn fötterna hur de står på den mjuka stigen känn skogens lugna puls, sovande i återhämtandets sömn långt bort ifrån stress, måsten och vinstbehov ta ett andetag andas en gång till se hur din andedräkt blir till en virvlande ånga innan den äts upp av den friska luften våga vara i nuet våga se vad du har omkring dig just nu våga vara lugn våga få vara [outro] [fade out]
