(Vers 1) Jim i Två hundra fyrtio , glider genom stan Rutan lite nere, basen slår som fan Sot på bakrutan, ingen ser nåt klart Men alla vet ändå – han kör alltid snart Motor’n den hostar, men den lever än Volvon går för evigt, det vet varje vän Kepsen bakåtvänd, blicken rakt fram Ingen stress i livet, bara gas och slam (Refräng) Jim i Två hundra fyrtio, åker runt och sotar Hela natten lång, medan världen bara hotar Men han bryr sig inte, han bara kör på Med ett moln bakom sig där ingen annan når Jim i Två hundra fyrtio, kungen av kvarteret Avgas som parfym, yeah du känner hela spelet Det är inte snabbt, men det känns ändå rätt När han sladdar genom livet utan någon etikett (Vers 2) Gamla plåtfälgar, lite rost i hörn Men den där bilen, den har egen charm och törn Polisen tittar snett när han rullar förbi Men Jim bara ler, “det där rör inte mig” Billig energidryck i passagerarsätet Radio spelar högt, ingen bryr sig om vädret Han lever för stunden, inget jävla plan Två hundra fyrtio är frihet, mer än nån förstår ibland (Refräng) Jim i Två hundra fyrtio åker runt och sotar Hela natten lång, medan världen bara hotar Men han bryr sig inte, han bara kör på Med ett moln bakom sig där ingen annan når (Outro) Så när solen går upp och dimman ligger kvar Ser du spåren av en legend där han var Jim i Två hundra fyrtio, han försvinner i blått Men ljudet av motorn… det glömmer du aldrig bort
