Tidens Port (NDC)

[Vers] Urgamla stenar väntar i ro, Nattljuset virvlar där tiderna dör. Skuggornas trummor talar vårt namn – Stå vid dess rand, låt själar gå samman. [Refräng] Genom portalen, genom portalen vi flyr, där tiden är floden och själen förgörs. Genom portalen, där rösten oss rör, hör evighetens viskning – nu allt är stoft igen. [Vers] Rök dansar vilt i en helig trans, masker av vargar i månens balans. Rytmen den bränner med tungor av blått – världar förskjuts och sången är eld. [Bridge] Kallar... (kallar... kallar...) Fötter förlöses – marken brister som glas. Kallar... (kallar... kallar...) Gränserna rinner – tid blir en cirkel. [Vers] Mönster av ljus i nattens väv, kroppar som svävar, glömmer sitt namn. Ögon som ser genom årtusens spår – det svaret du söker... glöder i mörker. [Avslutande Refräng] Genom portalen... (portalen... portalen...) vi flyr... där tiden är floden... och själen... fryr... Genom portalen... (portalen... portalen...) vi hör... evighetens viskning – nu nya världar andas... (Sekler faller... allt blir tyst... ner...)