[Vers 1] Över det gröna landet i norr faller skuggan tung och kall Ett vrål av nöd ekar genom berggrundens djupa hall! Grönland ropar, en bön till varje kall! Väcker gastar ur deras svala sömn, när natten small! Ur havets djupa gravar, där drakskeppen vilar i sand Vaknar en urkraft, en vakt för vårt Fädernesland! [Brygga] Jättarna stormar, de klampar på helig mark Men Oden slår sin stav i berget, mäktig och stark! Han väcker Tor, vars vrede ingen kan tämja Nu ska vi fiendens leder i grunden bemänga! [Refräng] Mjölners åska har blivit till JAS Gripens dån! Stålfalkar klyver skyn, bär vreden från en son! Drakens själ omfamnar Sveas nya skepp Från Visbys mörka hamn, där tystnaden gav släpp! Diesel-Sterling vaknar, ur djupet stiger stål Att försvara Nordens gränser är vårt enda mål! [Vers 2] Odens allseende öga vakar från Kirunas höjd En satellit i rymdens mörker, i vrede och fröjd Han fäller en tår för det som brinner i strid Men sänder en blixt för att kalla på Sveas nya tid! En elektrisk signal, ett kall till ordet Sveas söner reser sig runt krigsropet! Från djupet av Östersjön... tysta jägare av järn. Mot skyarna i väst... stålets sista värn. Drakens ande lever i turbinens heta eld. Vikingens hämnd är nu i modern skepnad ställd! [Refräng] Mjölners åska har blivit till JAS Gripens dån! Stålfalkar klyver skyn, bär vreden från en son! Drakens själ omfamnar Sveas nya skepp Från Visbys mörka hamn, där tystnaden gav släpp! Diesel-Sterling vaknar, ur djupet stiger stål Att försvara Nordens gränser är vårt enda mål! [Outro] Till våra bröders kall! Vi viker aldrig, vi ser jättarnas fall! Oden vakar... Tor dundrar... Svea består! [END]
