Du karga, du fria, du stormpiskad nord, Inga kungar ska styra ditt väsen. Jag hälsar dig, land utan fana och svärd, Dina vindar, din skog, ditt vilda rop. Dina vindar, din skog, ditt vilda rop. Inga kronor ska vila på dina ben, Ingen saga ska dölja din smärta. Du är inte glans, du är blod, du är jord— Ja, jag vill leva, ej dö för vår nord. Ja, jag vill leva, ej dö för vår nord. De sålde dig dyrt i förljugna sånger, Draperade dig i imperiets skrud. Men vi är de rötter som spränger deras makt, Den glöd som bränner deras tron till stoft. Den glöd som bränner deras tron till stoft. Inga gränser kan tysta det vilda, Inga hymner ska ta vårt andetag. Vi bygger ett land som lyder oss själv— Ej krona, ej blod, ej svärd, ej tro. Ej krona, ej blod, ej svärd, ej tro.
0/500