(Acoustic intro) Ah! (Vers 1) I mörka nattens tystnad, döden vandrar fram En frälsare och förgörare, i skuggan av sitt namn Han är hänsynslös och kall, när han köpslår om vår själ Tar både barn och vuxna, till dödsrikets mörka väl (Pre-Chorus) När natten faller, och ljusen slocknar ut Döden smyger nära, inget hinder för hans slut Känn hans kalla vind, den sista viskans sken I mörkret finner vi, vår eviga scen (Refräng) Ingen lurar döden, hur vi än försöker stå Han kommer i sin svarta skrud, och tar oss härifrån Befriaren från det jordliga, förgöraren av vårt ljus Ett evigt mörker, ingen mer njutning eller smärtans rus (Vers 2) Han går från gård till gård, med sin lie i hand Inget offer är för stort, i livets sista brand I ögonen hans tomhet, en evig natts fördriv Han tar oss med till mörkret, inget mera liv (Pre-Chorus) När natten faller, och ljusen slocknar ut Döden smyger nära, inget hinder för hans slut Känn hans kalla vind, den sista viskans sken I mörkret finner vi, vår eviga scen (Refräng) Ingen lurar döden, hur vi än försöker stå Han kommer i sin svarta skrud, och tar oss härifrån Befriaren från det jordliga, förgöraren av vårt ljus Ett evigt mörker, ingen mer njutning eller smärtans rus (Brygga) Vi kan erbjuda rikedomar, vi kan erbjuda guld Men döden tar oss alla, med sin kalla skuld Han är den sista bödeln, ingen undgår hans makt Flämtande vi väntar, på vår sista akt (Pre-Chorus) När natten faller, och ljusen slocknar ut Döden smyger nära, inget hinder för hans slut Känn hans kalla vind, den sista viskans sken I mörkret finner vi, vår eviga scen (Refräng) Ingen lurar döden, hur vi än försöker stå Han kommer i sin svarta skrud, och tar oss härifrån Befriaren från det jordliga, förgöraren av vårt ljus Ett evigt mörker, ingen mer njutning eller smärtans rus (Outro) Så vi vandrar mot vårt öde, med döden vid vår sida Han är vår sista frälsare, i livets sista strida En evig sömn vi finner, i hans kalla famn Döden, vår befriare, och förgöraren av vårt namn (Brygga) Vi kan erbjuda rikedomar, vi kan erbjuda guld Men döden tar oss alla, med sin kalla skuld Han är den sista bödeln, ingen undgår hans makt Flämtande vi väntar, på vår sista akt (Pre-Chorus) När natten faller, och ljusen slocknar ut Döden smyger nära, inget hinder för hans slut Känn hans kalla vind, den sista viskans sken I mörkret finner vi, vår eviga scen (Refräng) Ingen lurar döden, hur vi än försöker stå Han kommer i sin svarta skrud, och tar oss härifrån Befriaren från det jordliga, förgöraren av vårt ljus Ett evigt mörker, ingen mer njutning eller smärtans rus (Outro) Så vi vandrar mot vårt öde, med döden vid vår sida Han är vår sista frälsare, i livets sista strida En evig sömn vi finner, i hans kalla famn Döden, vår befriare, och förgöraren av vårt namn [End]
