[Intro] [Mjuk, nostalgisk lofi-synth slinga startar] [Det stadiga beatet kommer in] [Verse 1] Jag har nästan vant mig nu Plockat undan allt på bordet Sover på min egen sida Håller tyst och spar på ordet Tvätten hänger vit och torr Skakar lakan, sträcker hörnen Längst där inne ligger de Som ett kvitto ifrån förrn [Pre-Chorus] Dina pyjamasshorts i min hand Hoprullade och gömda De luktar bara tvättmedel nu Men ingenting är glömt [Chorus] Mina händer minns din hud Din runda, varma form i soffans slut Mina knän i dina knäveck, du framför mig Världen var så enkel nära dig Här i påslakanet, här i rummet nu Är jag nästan van vid att det inte är du [Verse 2] Tv:n pratade om nånting dött Din andning blev långsam och tung Min hand hittade hem i ditt tyg När hela vår värld var ung Inget bråttom, inget krav Bara bevis på att allt var glasklart Att det viktigaste som fanns Faktiskt var så nära och rart [Chorus] Mina händer minns din hud Din runda, varma form i soffans slut Mina knän i dina knäveck, du framför mig Världen var så enkel nära dig Här i påslakanet, här i rummet nu Är jag nästan van vid att det inte är du [Bridge] [Beatet blir lite glesare, syntherna svävar] Märkligt vad ett tyg kan göra Kuddens veck och soffans spår Viker dom så långsamt, långsamt Överst i högen, där tiden står Tänker att jag nästan vant mig... Nästan. [Outro] Öppnar lådan, lägger dem där Längst in där ingen annan ser Låter handen vila en sekund Innan jag stänger och inte tittar mer [Synthslingan tonar ut tillsammans med beatet] [Fade out] [End]
