Frågan till moderaten på torget Text och musik: Björn Wadström Jag fick ett samtal, rösten var så svag, ”Jag är sjuk och jag har inte råd i dag. Ettusen sjuhundra kronor till medicin finns inte kvar, och socialtjänsten sa kallt: Du har ju pension, inget svar. Hen försökte ringa socialjouren, men de hörde aldrig av sig. Jag föreslog avbetalning på apoteket, nej, det går ej, kronofogden stänger vägen, ingen kredit, ingen hjälp att få. Har du frågor till oss i Moderaterna Nyköping? Har du frågor till oss i Moderaterna Nyköping? ”Åk till akuten”, sa jag, ”kanske får du hjälp ändå.” Men hen kan inte gå så långt, kroppen orkar ej, den vill ej stå. Kommunen verkar säga: Det är sjukvårdens ansvar, men akuten är redan full, och svaret från Moderaterna föreslår mejl , som om det kunde bota allt. Vi står vid torget, vi hör frågan som bränner: Är detta nog? Finns det någon som verkligen tänker? Vi vill ha handling, inte bara ord och formella svar, vi ser livet som hänger på en tråd, faran är alldeles klar. Har du frågor till oss i Moderaterna Nyköping? Har du frågor till oss i Moderaterna Nyköping? Vi ser desperationen, vi hör telefonens tomma ton, och frågan står kvar: vem håller livets bro mellan oss och dom? Moderaterna säger mejl, men situationen är nu, vi hoppas hen inte dör helt tvärt, vi hoppas någon tar ansvar nu. Frågan ställs igen: var finns hjälpen i vårt land? Vi behöver svar, vi behöver kraft, vi behöver handling här och nu, inte på mejl, men med hand.
