[Intro] Jag tittar upp mot himlen igen Inte för att fly… Utan för att förstå. Kanske finns svaren inte där ute. Kanske finns de mellan allting. ⸻ [Vers 1] De säger att tiden bara rinner fram Som en flod som aldrig ser sitt hav. Men tänk om varje sekund redan finns, Som stjärnor ingen hunnit namnge. Vi bygger våra kartor av det vi ser, Men universum viskar mellan raderna. Det finns ett mönster bakom ljuset, En puls som aldrig riktigt tystnar. ⸻ [Refräng] Vi är gjorda av samma eld, Samma tystnad, samma sång. Kosmos andas genom oss, Vi har varit här hela gången. Allt vi söker… söker också oss. Alla vägar möts till slut. Om verkligheten bara är början, Finns det inget slut. ⸻ [Vers 2] Mörkret kanske aldrig varit tomt, Bara fyllt av något vi inte ser. Varje galax dansar runt en tanke, Som vinden runt ett osynligt berg. Inte rädd för att tänka annorlunda, Inte rädd för ännu en fråga. Varje idé är ett nytt teleskop, Riktat mot det okända. ⸻ [Refräng] Vi är gjorda av samma eld, Samma tystnad, samma sång. Kosmos andas genom oss, Vi har varit här hela gången. Allt vi söker… söker också oss. Alla vägar möts till slut. Om verkligheten bara är början, Finns det inget slut. ⸻ [Brygga] Kanske har ingen hela sanningen. Kanske bär vi bara varsin stjärna. Men när miljoner frågor lyser samtidigt, Blir natten till gryning. Jag följer inte spår. Jag lämnar dem. ⸻ [Refräng x2 + outro] Vi är gjorda av samma eld, Samma tystnad, samma sång. Kosmos andas genom oss, Vi har varit här hela gången. Allt vi söker… söker också oss. Alla vägar möts till slut. Om verkligheten bara är början, Finns det inget slut. (upprepa) … Så när du ser mot himlen, Kom ihåg… Vi kanske inte bara tittar på universum. Universum… …kanske tittar tillbaka.
