[Intro] (öh… jo) Kaffet svalnar i kaffekoppen, regnet bildar ränder på rutan. Jag har händerna på bordet, andningen är lugn och fin [Verse 1] I korridoren passerar kollegorna, Chefen finns ingenstans. Jag rör på skeden och sitter stilla, ser hur kaffet svalnar svagt. Fingrarna har tid att vara varma, björken släpper droppar från grenar. Nån frågar nåt — ja, jo, jag nickar, låter orden bubbla fram. [Pre-Chorus] Jag behöver inte gå nånstans, när jag redan är här. Ett djupt andetag, en stilla sväng, en fot som stannar där den är. [Chorus] Mitt finger ett varv kring koppens kant, en ton, en till — och lugnet blir kvar. Jag lutar mig mot stolen, låter känslan hänga kvar, Skrivbordet en klippa framför mig. Rör med skeden långsamt, runt igen, inom mig öppnas ett litet rum nånstans. Jag försvinner inte, hittar hem till mig, gungar stilla, gungar stilla här. [Verse 2] Rutorna i veckoschemat på rad, mellan dem ryms ett helt hav. Tangenter svarar under mina fingrar, som regn mot plåttak, mjukt och stilla. Sekundvisaren går sitt varv i egen takt, Lutar mig mot stolens rygg. Din röst dröjer i mitt sinne, Får mig må bra, känna mig trygg. [Pre-Chorus] [Chorus] [Bridge] Låt telefonen ringa. Den får vänta lite grann. Meddelanden bildar små högar Utanför fönstret där regnet rann. Jag följer molnets långsamma flykt Tiden får långsamt gå förbi. Ett andetag. Ett till. Här kräver ingen ingenting av mig. [Final Chorus] [Outro] Kaffet är kallt, regnet tunnas ut, skeden vilar i koppen. Jag vänder ett blad och skyndar inte, låter dagen bli färdig med mig. På kontoret är det nästan tyst, tystnaden får mig att gunga med.
