När du inte längre är kvar

När du inte längre är kvar Jag såg dig stå där i dörren, men jag förstod aldrig då, hur mycket jag skulle sakna allt det vi brukade få. Man tror att tiden kan vänta, att kärlek alltid består, men vissa saker försvinner innan man hinner förstå. Refräng För man saknar det man hade när det inte finns kvar, och man längtar efter någon först när ensamheten tar. Man förstår vad hjärtat ville när det redan sagt farväl, och man önskar att man kunde börja om en gång till. Jag minns våra sena kvällar, alla ord vi aldrig sa, hur du brukade le mot mig och få allting att kännas bra. Nu är rummet alldeles tyst här, och din plats står tom igen, jag trodde aldrig att jag skulle sakna dig så här. Refräng För man saknar det man hade när det inte finns kvar, och man längtar efter någon först när ensamheten tar. Man förstår vad hjärtat ville när det redan sagt farväl, och man önskar att man kunde börja om en gång till. Kanske var jag för blind då, kanske höll jag dig för hårt, ibland behöver man förlora för att inse vad man fått. Om jag kunde vrida tiden skulle jag stanna kvar, hålla om dig lite längre och säga det jag aldrig sa. För man saknar det man hade när det inte finns kvar, och man längtar efter någon först när ensamheten tar. Nu förstår jag vad du betydde, men du är redan långt härifrån, och det enda jag kan göra är att sjunga vår sång.