Nästan (NDC)

[Vers] Du stod i dörren med din väska i handen, Nycklarna rasslade, du låtsades vara stark. Du sa "vi ses" – en lögn så tunn som is, Medan tåget redan väntade vid perrongen. Gatlyktor slocknar i novemberregn, Baklyktorna blinkar – du drar kappan tätare. Jag tiger, för ord är bara luft nu, När allt vi byggde var av sand. [Refräng] Och det regnar över Kyoto, Som om himlen gråter med mig. Körsbärsblad singlar sakta ner, Och jag står kvar på bron, Viskar ditt namn mot floden – Men du svarar aldrig mer. Regn över Kyoto, Och jag glömmer dig... nästan. [Vers] Din tystnad luktade som gammal parfym, Dyrbar, men gjorde mig andlös. Jag skrev ut mitt hjärta i en tweet, Men du scrollade förbi som vanligt. Små lögner i vårt favoritcafé, Händer som höll fast men släppte taget. Nåt så bräckligt som vi, Knäcktes vid första frost. [Refräng] Och det regnar över Kyoto, Som om himlen gråter med mig. Körsbärsblad singlar sakta ner, Och jag står kvar på bron, Viskar ditt namn mot floden – Men du svarar aldrig mer. Regn över Kyoto, Och jag glömmer dig... nästan. [Stick] Varje paraply som öppnas Påminner mig om oss – Vi försvann som ånga från din tekopp, På balkongen där vi en gång Trodde på för alltid. [Sista refräng] Det regnar över Kyoto, Och jag minns din värme, Din skugga växer i mitt bröst – Det är tyst nu – men det ekar i mig. Körsbärsblad blir till lera, Och jag andas ut dig sakta... Regn över Kyoto. Och jag glömmer dig... nästan.