Nordic Discord Challenge Genre: Art Pop Theme: From an Object's Perspective Lyrics: jag vaknar aldrig för jag somnar aldrig jag färdas utan vägar utan vind utan riktning som ni skulle kalla riktning jorden ligger under mig blå, vit, brun, grön och ibland täckt av moln som om hon försöker gömma sig jag ser städerna om natten miljontals små ljus som tänds och släcks och tänds igen ni kallar dem hem jag ser vägarna slingra sig mellan dem som glödande trådar och jag undrar om ni förstår hur vackert allt ser ut ovanifrån jag ser stormarna födas över haven ser blixtar fladdra genom molnen jag ser öknen breda ut sig tyst och gyllene jag ser isen dra sig tillbaka och skogarna som långsamt ändrar färg jag fortsätter att kretsa ett varv till, ett varv till jorden snurrar under mig genom mörkret, genom ljuset jag ser världen utan gränser utan linjer, utan murar bara en enda liten värld som färdas genom stjärnorna jag passerar samma platser om och om igen men aldrig är de riktigt desamma en bro byggs ett hus försvinner en stad växer en skog blir mindre ni förändrar världen medan ni själva står kvar på samma plats ibland passerar jag över ett hav och där finns ingenting förutom vågor sedan kommer ett molntäcke och jag ser inte längre marken jag fortsätter ändå det gör jag alltid ett varv till ett varv till ett varv till och varje gång solen kommer upp blir världen ny inte för att världen har förändrats utan för att ljuset har återvänt jag fortsätter att kretsa ett varv till, ett varv till jorden snurrar under mig genom mörkret, genom ljuset jag ser världen utan gränser utan linjer, utan murar bara en enda liten värld som färdas genom stjärnorna jag undrar ibland vad ni ser när ni tittar upp kanske en liten prick kanske ingenting alls ni vet inte att jag ser er när ni går hem genom regnet när ni sitter ensamma vid ett fönster när ni skrattar runt ett bord när någon vinkar till någon på en plats långt därifrån jag kan inte höra er jag kan inte känna vinden jag kan inte känna doften av skog eller hav, eller regn men jag ser allt och från här uppe ser det ut som om ni alla bor på samma lilla ö i ett väldigt stort mörker jag fortsätter att kretsa ett varv till, ett varv till jorden snurrar under mig genom mörkret, genom ljuset jag ser världen utan gränser utan linjer, utan murar bara en enda liten värld som färdas genom stjärnorna ett varv till ett varv till jag kommer alltid tillbaka ett varv till ett varv till till samma värld under samma stjärnor och långt där ute finns stjärnorna de står stilla medan jag passerar jorden snurrar jag snurrar med den och långt där ute finns stjärnorna kanske är det det märkligaste av allt att jag färdas genom rymden så fort, så länge och ändå alltid kommer tillbaka till samma värld
0/500