[singer A] En människa tar lite mer än hon behöver. En annan ser att det går att göra det samma. Till slut har vi byggt ett sätt att leva, där väldigt mycket energi slösas. Vi ger vår tid åt tusen saker vår kraft åt allt som ropar högt. Och undrar sen vart livet tog vägen när vi själva tömt vår källa. Men kanske var kraften aldrig borta kanske låg den kvar därunder väntande på att vi skulle se vad vi egentligen gav den till För det vi ger vår kraft åt är också det som växer det vi matar med vår tid får rötter i våra liv Och kanske behöver vi inte mer. Kanske behöver vi bara välja. Vad vi vill. Och vad vi låter gå. [transition] [singer B] Det finns händer som tar utan att fråga och röster som vill ha ännu mer. Det finns vägar som leder oss bort från det som en gång gav oss liv Men vi kan samla det som läcker, vi kan låta det onödiga gå. Och upptäcka att under askan, finns en glöd som väntar ändå. Jag började höra livets röst bakom allt jag bar. Och något som nästan hade tystnat, började tala igen För det vi ger vår kraft åt, är också det som växer. det vi matar med vår tid, får rötter i våra liv. Och kanske behöver vi inte mer kanske behöver vi bara välja vad vi vill ge vårt ljus till och vad vi låter gå Vi behöver inte bli någon annan. Vi behöver bara bevara vår kraft. För orkar vi inte med våra liv, så får vi inte mycket gjort men när vi hittar det som ger oss liv, kan något börja växa på nytt För det vi ger vår kraft åt är också det som växer det vi matar med vår tid får rötter i våra liv När vi slutade ge bort allting, fick vi något tillbaka.
