Det är kallt där vi står just nu Kylan sveper över våra kroppar, med ett obehagligt rus Kan inte känna längre att våra hjärtan slår i samma takt Dom små stunderna som kändes så viktiga, har vi nu på hyllan lagt Sitter i rummet bredvid och tänker om man ska gå till dig fram Men det är något som får mig att känna att jag inte kan Inget känns lika bekvämt som det en gång gjorde Kanske var du och jag inte dom vi trodde Kommer vi kunna få tillbaka känslan igen som vi en gång hade Går förbi varandra men blicken är bara rakt fram Ibland tänker jag om jag bara ska ta första steget och hoppa in i din famn Men inget känns rätt, vet inte vad mina känslor vill gå Försöker att känna och förstå Vill inte att det fina ska bli till något fult Jag valde inte dig för att en dag det bara skulle ta slut För det var med dig jag såg livet ut Inget känns lika bekvämt som det en gång gjorde Kanske var du och jag inte dom vi trodde Kommer vi kunna få tillbaka känslan igen som vi en gång hade Kanske är den tiden förbi för att fixa allt, för nu har jag gjort allt jag kunde
