Kommer igen perenn Jag är så jävla ledsen Men inga tårar rinner Känslan undrar om jag hinner? Resa mig, bygga mig upp Gala som en bekant tupp Låg som en sovande perenn Kan jag vakna, kännas igen? I ett myller av folk går jag och hänger läpp. Fast i ett tillstånd, fast besluten. Som en blomma om våren vill jag slå ut. Blomma, blad, stjälk och rot. Mot depression finns det bot Kärlek och avslappning ger välbehag Mer av det idag. Ljuset i mitt sinne leker tittut. När kan det komma ut? Jo när tiden är inne så har den gått ut. Tids nog får jag leva, tids nog vänds mörkrets dysterhet mot passion och livets ljuvlighet. En vandring i mörka dalar mot ljusets topp. Att sträva upp att nå fram. Vägen är satt. Men du, hur är det fatt? Andas in, andas ut vid vägens ände tar livet slut. Så varför brått? Små eller stora kliv? Detta är ditt liv. Du är som en blomma om våren, en perenn, du vaknar om och om igen
