Gula Blau

[Intro, theremin] [Vers] En gul, en blå och en telefontrå. Den här gången blir det en lite annorlunda låt. Jag tänkte jag skulle berätta en grej. Jag har länge funderat på om jag ska bikta mig? Mmm mmm Nej fan, jag skojar. Men avsluta Instagram för att jag är kass på de sociala koderna. Dessutom ser jag sämre, det blir knas att konversera via kommentarsfält. [Vers] Jag vet helt enkelt inte hur man ska bete sig. Det vet jag inte i det verkliga livet heller. Jag är helt värdlös på det. Men så tänkte jag här idag att jag behåller mitt Instagram-konto, och använder det till att lägga ut min musik istället. Facebook är avinstallerat. [Vers] Just den här gången så blir det musik som inte är musik egentligen utan som mer ett meddelande till familjen kan man säga. Min familj, de består av tio personer. [Chorus] Det är Ronny och Malin, min lillebror, Mats Thor Peter Andreas och Anders, och några till som har varit med oss i många år. Men jag har även brutit med två, men jag har även förlorat en del människor på vägen. [Vers] Några har dött, någon har valt att inte jag ska vara en del av deras liv längre. Daniel till exempel. Jag hade jävligt bra kontakt med han inne i Ystad. Även han var synskadad, sprängde bort ena ögat med en odetonerad kvartersbomb. Vi hade väldigt mycket gemensamt. [Bridge] Jag trivdes. Förbannat bra med Daniel, men han ville inte ha med mig att göra längre så han tröttnade. Han tyckte att jag var konstig och hård och det är helt ok. Fast egentligen är det nog mer hans kärring som har problem med mig. [Vers] Så brukar det vara, mina kompisars tjejer tål inte den brutala sanning min stora flabb förmedlar. Tjejer över lag diggar inte mig, mycket bra. Men sen blev det min tur att bryta upp med folk. Och den första det hände med mig var Dick, en kompis som jag haft i många år men jag kände att jag orkade inte med hans hårda hånfulla vet alltid bäst attityd. Han har blivit för hård, en riktig hårding, och jag orkade inte med den till slut. Nej, det blir inga fler ursäkter. Mmm mmm [Vers] Och för inte så länge sen så blev det skit med Robban också. Det var egentligen en skitbagatell som hände men jag orkade inte med när han surnade till på mig för en loggas skull, han lyssnade mer på sig själv än på oss när vi samtalade. Min röst kom inte fram, och det kändes som onödiga monologer till slut. Men, jag tar bort blocken under helgen, så får vi se om vi hittar tillbaks. Problemet är det här att jag har problem med att behålla människor i mitt liv eftersom jag inte är värst diplomatiskt lagd. Tvärtom, Bulldozer är mer jag om det krisar på riktigt. Mmm mmm [Vers] Att jag har problem med det beror förmodligen på min dåligt utvecklade sociala färdighet, min högkänslighet, och att jag är introvert. Medicineringen funkar dåligt sen en tid tillbaks, jag har ont i kroppen, kanske för att det svajar rätt mycket med hur medicinen tar, om den ens biter. Ooo ooo [Vers] Det funkar inte jättebra med den medicineringen jag får, smärtstillande Jag ska prata med min läkare nu på fredag, så får vi se om vi kan lösa det. Jag har begärt utsättning av min nuvarande medicin för att få något nytt för det här funkar ju inte. Jag är så sur och jävlig och isolerar mig själv och tycker att vad fan. Mmm mmm [Vers] Och det är det den här låten handlar om. Jag har inte mycket mer att be om ursäkt för, för det som är gjort, det är gjort va. Och det är besluten som är tagna de är ju tagna, jag står till dem. Lika mycket som att ingen av kottarna hör av sig, någonsin. What the Fack!? Det svider, och får mig att jävligt mycket ångra tidigare grejor i livet. Men, Det är helt okej liksom. Men jag vill ändå berätta att jag är för mycket off och lite mer konstig än normalt. Mmm mmm [Vers] Och så lär det lär väl få bli. Ja, det var det hela. Det mest positiva är AI-musiken med SUNO, den fann mig till slut. Artificiell Musik förvisso, men so fucking what? Texterna skriver jag själv, skitroligt. Mentalt stimulerande, och utvecklande. Jag älskar verkligen att äntligen kunna göra sån musik jag tycker om. Match Made in Heaven Fan! Halleluja! [vers] Reservatet trivs jag jävligt bra i, trots min mycket konstiga granne med träbonnar. Ja! Riktiga träbonnar från 40-talet. Han tycker inte heller om mig. Trist, för i rätt sällskap är denne man en mycket trevlig man. [Outro, theremin] Ni som känner mig vet det redan. Toodeloo