[Intro] Det är jag som är Göte. Jag är en människa som tänker mycket, funderar mycket och jag hör för mycket misär där ute. Jag ser också. Om ögonen inte är för trötta så läser jag i ett fåtal kommentarsfält. Och jag är med i en grupp som heter AI Music Sweden. I den gruppen finns det många fantastiska människor som gör väldigt bra och berättande musik. Men där finns även en eller två rötägg i den gruppen, Som hela tiden ifrågasätter. Typ de kan skriva: "Har du gjort den själv?" Eller "källa på det" eller någon sån här jävligt tyken kommentar. Och jag gillar inte sånt. Jag gillar inte mobbare. Jag gillar inte härskar tekniker. Och är det någon som försöker röra mig så får de på flabben. Enkelt uttryckt. Nu gör dom inte det eftersom dom vet att jag kan ryta till vid rätt tillfälle. Så de håller sig undan. Men jag tänker så här att bland de här rötäggen (läs hatare) så finns det även nobla människor, riktiga riddare som går in och säjer ifrån, typ: det där var väl jävligt onödigt? Jag kommer ihåg en kommentar speciellt där, någon av dom här tykna jävlarna som hade varit inne och liksom rackat ner på någon i gruppen, eller klasskamraterna som jag kallar dom. Då var det en av gruppmedlemmarna som gick in och skrev: Du, hallå Det där var jävligt tykigt gjort. Du kanske skulle ta och stänga det där foderintaget och tänka efter? Många av dom som är här och skapar sin musik dom kanske bearbetar trauman som dom har varit med om långt långt tillbaka i sitt liv, Som du inte har en aning om, Så jag tycker du ska ta och knipa igen. Riddaren sa ifrån på skarpen, utan att brusa upp. Och jag gillade det! Jag kommer ihåg att jag gjorde en låt om det, Men eftersom jag är gammal, senil, skrynklig och ful så kommer jag inte ihåg vilken låten är. Men jag gillar försvarsinstinkten, att man vågar sticka ut hakan och slå näven i bordet. Jag är likadan. Jag slåss för dom svaga, och gör allt för att lyfta andra, med Riddarhjärtat. Är det någon som blir mobbad så brukar jag vara först framme, går emellan och försöker lösa det med humor, eller det verktyg som jag tror är effektivast. Svårt att förklara med några få ord, men Psykologisk krigföring kallar jag det. Vad jag vill ha sagt med den här låten, det är två saker Att man ska inte läsa för mycket i kommentarsfälten, Om man håller på med Artificiell Musik. Vissa av oss är lite svagare än andra, och sånt älskar hatarna. Dom försvarslösa, dom som låter sig skrämmas bort av hatarna. Och är man svag som jag är ibland, Idag till exempel känner jag mig liten, missmodig och övergiven. Såna dagar vill man verkligen inte läsa några tykna kommentarer. Dom dränerar en, fruktansvärt mycket. Så mitt råd är två, Spendera inte för mycket tid i kommentarsfälten på exempelvis Facebook. Spendera den tiden här hos Suno istället, för konstigt nog har jag ännu inte fått några tykna kommentarer här. Tvärtom, här välkomnas jag nästan dagligen, med tummar och fina kommentarer. Här hämtar jag både kraft och inspiration genom att vandra runt i dom fantastiska bibliotek som finns här. Människorna bakom musiken som skapas här är helt wunderbart vänliga och positiva. Det finns många Ferdinand här, sök efter dom, Gör din grej, och skit i vad folk på Facebook tycker om det du skapat från hjärtat, ditt rätta jag. Bara gör det, vad gör det? Det är dina tankar, dina funderingar och din musik. Du väljer själv Hur du vill skriva din musik, Och hur du vill tonsätta den, dom som inte vill lyssna har annat att välja på. Om det är någon idiot som är på dig, Bara ignorera, eller be dem dra åt helvete på ren svenska. Funkar inte det så ta kontakt med administratörerna, Och be dem att sparka ut idioten härifrån. För sådana människor gör ingen nytta någonstans, och definitivt inte bland oss fria musikskapare, som tack vare Artificiell Intelligens har blomstrat, och genom vår musik fått plåster på såren som inte orkade läka tidigare. Hatarna är online överallt, för att trolla och ställa till med kaos. Precis som kaosblattarna gör. De kommer ut i grupp, bara för att ställa till med kaos. Och det är inte min stil, jag skyr den sortens människor som ett bränt barn skyr elden. Jag är definitivt mer som Ferdinand, och Världen behöver många fler som Ferdinand, och färre galningar som på sin höjd skulle ha blivit en våt fläck, på ett skrynkligt lakan.. Förr lobotomerades dom värsta, eller blev President på valfri kontinent. Nu råder andra tider, och framtiden ser trots allt ljus ut. Musik läker sår, även dom sår vi burit i allt för många år. Lycka till med din Musik! Lycka till med din musik! Lycka till! [Outro]
