[Instrumental intro] [Verse 1] Blå rock, gula uppslag, indelningsverkets män, psalm och bön i ledet – sen “gå-på” igen. Narva i snö och mörker, år sjuttonhundra jämnt, vi laddar en gång tidigt – sen stål på nära avstånd tänt. [Pre-Chorus] Kalla händer runt kolv och svärd, officerens rop bär över fält: “Storm i lås – håll elden – framåt!” [Chorus] Gå-på! Karolinernas vansinne, bröst mot bly och bajonett mot rad. Gå-på! Med tro som brinner, vi bryter linjer, lämnar blod i snö och stad. Fanatisk fränesi – “för konung och Gud!” Det är vår melodi, vår dårskap och vårt mod. [Verse 2] Fraustadt – dubbla linjer, vi slår dem på två håll, kavalleriet hugger – pistolen först vid mål. Disciplinen stenhård, salvan bara en, sen sjunger stålet psalmen som fienden får se’n. [Pre-Chorus] Fältpredikantens ord i vind, “om liv och död är Gudens mind”, vi svarar med ett rungande: “Fram!” [Chorus] Gå-på! Karolinernas vansinne, bröst mot bly och bajonett mot rad. Gå-på! Med tro som brinner, vi bryter linjer, lämnar blod i snö och stad. Fanatisk fränesi – “för konung och Gud!” Det är vår melodi, vår dårskap och vårt mod. [Bridge] Poltava bränner hoppet ner, den östra stormen vänder oss. Fredriksten – ett skott i natt, konungens saga tar sin frost. Armfeldts män på fjällens is, dödsmarschen skär som nordlig bris – tusen liv i stormens grepp, ändå håller vi steg för steg. [Breakdown / Drum Cadence] Virveln talar – en takt vi kan, bajonetter ner – en sista brand. “Gå-på! Gå-på!” ekar över land. [Final Chorus] Gå-på! Karolinernas vansinne, psalm och stål i samma andetag. Gå-på! Vårt rykte brinner, från Narvas natt till fjällens sista dag. I blått och guld vi stod – i tro, disciplin och blod, vår historia är ett eko – av dårskap format mod. [Outro] När krutröken lagt sig och fanorna viks, står minnet kvar där kylan slets och sveks. Karolinens steg i snön – ett hårt, envist spår, av en tid då “gå-på” var svaret vi förmår.
