[Vers 1] Tajta kläder över varma kroppar, blicken faller fast jag ber den stoppas. Skinn mot tyg i ljusets sista rand, jag knäpper händer, men tänker hand. Rökelse i luften, svett i halsen, varje steg blir synd i valsen. Jag söker Gud i stilla ro, men huden sjunger högre än min tro. [Refräng] Ner på knä. Se upp. Öppna mun. Ta emot. Helig blick. Syndigt blod. Jag ber till hud. Du äter Gud. [Vers 2] Jag drömmer djupt om förbjudna klyftor, där tanken faller och bönen lyfter. Min lust vill slita, min mun vill be, jag sväljer skammen men fortsätter se. Korta kjolar, kors av guld, jag gör min hunger till hennes skuld. Jag säger “Herre, gör mig ren”, men knäna böjs av fel begär igen. [Refräng] Ner på knä. Se upp. Öppna mun. Ta emot. Helig blick. Syndigt blod. Jag ber till hud. Du äter Gud. [Brygga] Bara vällust. Bara begär. Jag sökte Gud, men synden var här. Bara hud. Bara törst. Jag bad om frälsning, men föll först. [Vers 3] Läppar predikar avhållsamhet, men jag hör bara löften om närhet. Varje nej blir eld i mig, varje blick en dörr till dig. Jag hatar tomheten i min säng, jag kallar hungern för ett tecken. Jag ber om kärlek, får begär, och gör en avgud av det som bär. [Breakdown] NER! PÅ! KNÄ! ÄT GUD! ÄT MIG! JAG BER! JAG SER! SVÄLJ! NER! PÅ! KNÄ! ÄT GUD! ÄT MIG! SVÄLJ! HUD! BLOD! SÄD! [Final Refräng] Ner på knä. Se upp. Öppna mun. Ta emot. Helig blick. Syndigt blod. Jag ber till dig. Och du äter mig. Jag ber till dig. Och du äter mig.


