Vers 1 Du får inte nå't trängre hål än noll, det sa Jim och skrattade med full kontroll. Vi satt i hans tvåhundrafyrtio sent en kväll, motorn gick som klockan och allting kändes väl. Vers 2 Genom mörka skogar, över landsvägens rand, med radion på högsta och en cigg i hans hand. Han tryckte lite hårdare när raksträckan kom fri, och sa: "Nu ska du få se hur snabbt man kan bli." Refräng Men polisfröken Lust stod där i blått ljus och glans, hon vinkade åt Jim: "Nu är det slut på er dans." Blåljusen blinkade, natten stannade till, och Jim bara log och sa: "Jag gjorde som jag vill." Vers 3 Hon gick fram till rutan med ett block i sin hand, sa: "Du flög fram genom kurvan som en storm över land." Jim försökte skämta bort det med sitt vanliga sätt, men polisfröken Lust såg igenom det rätt lätt. Refräng Polisfröken Lust stod där i blått ljus och glans, hon vinkade åt Jim: "Nu är det slut på er dans." Blåljusen blinkade, natten stannade till, och Jim bara log och sa: "Jag gjorde som jag vill." Brygga Tvåhundrafyrtion svalnade vid vägens kant, stjärnorna såg ner på ett ganska vanligt samtal. Jim fick sin böter och ett råd på vägen hem: "Ta det lite lugnare nästa gång, min vän." Sista refräng Polisfröken Lust försvann i gryningens sken, Jim startade motorn och vi rullade igen. Du får inte nå't trängre hål än noll, sa han med ett flin, men nästa gång höll han faktiskt hastigheten fin
