[Vers 1] Nu far jag genom rymden, förbi alla stjärnor, lämnar jordens oro för en stund. Genom nattens tystnad hör jag hur Du kallar, och Din kärlek bär mig varje sekund. [Refräng] Förbi alla stjärnor, bortom tid och rum, lyser Du som solen när min värld är stum. Jesus, Du är nära, vart jag än tar vägen, i ett hav av stjärnor leder Du mig hem. [Vers 2] Jag ser vår jord där nere, som en pärla blå, där människor bär drömmar, där så många lider. Jag ber att de som gråter ska få mod att åter stå, och att Din fred får växa där vi strider. [Vers 3] När jag vänder hemåt genom rymdens vida natt, vet jag att Du väntar även där jag landar. Hos dem jag älskar finns den största gåva jag har fått, jag vill ge vidare den kärlek Du har visat. [Brygga] Ingen rymd är stor nog att skilja mig från Dig, ingen natt så mörk att Du inte finner mig. När stjärnornas ljus bleknar och min resa når sitt slut, bär de ord Du gav mig: Din kärlek slocknar aldrig ut. [Outro – stilla, med avlägsen kör] Förbi alla stjärnor, genom tid och rum, hör jag hur Du viskar: ”Du är inte ensam.” Nu vilar jag i ljuset, jag har hittat hem, Jesus, i Din kärlek börjar livet om igen. [Mjukt, avtonande] Du leder mig hem… Du leder mig hem…
