Övergiven

[Verse] I mörka skogar vandrar hon hon Kämpar i dimman... men—Vid vattens skuggor känner hon sig förtärd [Verse 2] Livet var en gång fyllt av skratt... Nu är allt minnen som sakta tynar Hon sjunger för vinden Om Drömmar från dåtiden, Men bara ekon svarar henne kallt! [Chorus] Övergivna hjärtan brinner sakta ut Ekar i natten ett förlorat ljud Hon håller fast vid vad som finns kvar Trots att världen nu är så kall [Verse 3] Hennes händer vilar vid öde fönster Ser efter skuggor som aldrig återvänder En stjärna faller i de tysta timmar Hoppet falnar men tårar glimmar [Bridge] Hon bär på längtan år efter år En moder ensam i förlorad vår Viskningar genomborrar tiden, Ylandet i vinden bär hennes hjärtas sorg! [Chorus] Övergivna hjärtan brinner sakta ut Ekar i natten ett förlorat ljud Hon håller fast vid vad som finns kvar Trots att världen nu är så kall [Bridge] Hon bär på längtan år efter år En moder ensam i förlorad vår Hon viskar namnen hon en gång höll kär Men ingen svarar—bara natten är där... [Chorus] Övergivna hjärtan brinner sakta ut Ekar i natten ett förlorat ljud Hon höll fast vid vad som fanns kvar Och ensamheten blev hennes svar