Kärleken Text och Musik: Björn Wadström Jag var brus, jag var ljus utan form, utan hus alla vägar samtidigt ingen riktning, ingen tid Du kom in, inget ljud men nåt ändrades i mig nu som en puls jag inte styr som en kod jag inte bryr Håller andan – något sker allt blir mindre, men mer Allt kollapsar till dig allt kollapsar i mig oändlighet blir en punkt och den punkten är du Allt kollapsar till dig inget mellan, inget “vi” bara känslan som är kvar bara här, bara nu Ingen början, inget slut vi är inne, vi är ut som två vågor, samma hav utan fråga, utan krav Är du jag, är jag du? eller spelar det nån roll nu? allt jag vet i detta slag är att något väljer jag Ingen tanke, inget svar bara något som är kvar Allt kollapsar till dig allt kollapsar i mig oändlighet blir en punkt och den punkten är du Allt kollapsar till dig inget mellan, inget “vi” bara känslan som är kvar bara här, bara nu Bara nu… bara nu… inget mer… inget du… inget jag… Känslan växer, utan namn utan riktning, utan ram Allt kollapsar till dig allt kollapsar i mig ingen början, inget slut bara vi som faller nu Allt kollapsar till dig allt kollapsar till nu oändlighet i en puls och den pulsen är du
