[Verse 1] Solen värmer sjön där vi står, vatten lämnar ytan och går som osynlig ånga ut i luften, en resa utan spår. Det heter avdunstning, fast sjön inte kokar alls. När ångan kyls blir den små droppar, ett moln tar form någonstans. [Chorus] Samma vatten, nya vägar, genom luften, över land. Regnet faller, bäcken rinner, havet möter oss vid strand. Ingen början, inget slut här, ingen väg som alla tar. Vattnet stannar, rör sig, byter form, och kretsloppet finns kvar. [Verse 2] Ånga blir droppar: kondensation. Regn och snö är nederbörd. En del vatten rinner ovan marken, annat sipprar ner i jord. I markens små rum finns grundvatten som långsamt kan hitta sin väg. Växter tar upp vatten genom rötter, släpper ånga från sina blad. [Chorus] Samma vatten, nya vägar, genom luften, över land. Regnet faller, bäcken rinner, havet möter oss vid strand. Ingen början, inget slut här, ingen väg som alla tar. Vattnet stannar, rör sig, byter form, och kretsloppet finns kvar. [Outro] Ingen början, inget slut här. Samma vatten, nya vägar.
