Vi låg vid Svensksund, i gryningens brand, med kanoner klara och segel i spann. Ryssen kom med hundra skepp i rad, men svenskarna visste att slå dem glatt. Hej, för Svensksund! Hej, för vår flotta! Vi krossar dem alla – båd’ stor och små! Med dånande skott och flaggan på topp, vi segrar idag, vi ger aldrig opp! Gustav stod där, med blicken av stål, och befälte sin flotta i eld och i dål. Kronstadt skälvde, vattnet blev rött, men svenskarna stred tills fienden flydde mot nöd. Hej, för Svensksund! Hej, för vår flotta! Vi krossar dem alla – båd’ stor och små! Med dånande skott och flaggan på topp, vi segrar idag, vi ger aldrig opp! Fyrahundra skepp stod på rysk sida, men svenskarna högg som en bölja av strida. Tre tusen man föll, och tusen till togs, vid Svensksund blev svenska äran förlossad och bragd. Hej, för Svensksund! Hej, för vår flotta! Vi krossar dem alla – båd’ stor och små! Med dånande skott och flaggan på topp, vi segrar idag, vi ger aldrig opp! Nu vilar vårt ankar vid fredlig strand, men minnet av segern bor i vårt land. Vid Svensksund skrevs historiens största blad, för svenska sjömän – i stolthet och glädje! Hej, för Svensksund! Hej, för vår flotta! Vi krossar dem alla – båd’ stor och små! Med dånande skott och flaggan på topp, vi segrar idag, vi ger aldrig opp! Och aldrig ger vi opp!
