Konditorn: Jag är så sönder. Mina kläder faller av som salt på marken. Jag är så trött. På er. På mig. På Kain som lever i oss alla. Jag har tvättat händerna tills huden glömt sitt namn. Jag har bitit sönder tungan för att inte säga vad jag vill. Det hjälpte inte. Ur synden drar jag en mantel. Jag klär mig i Abaddons skrud. Den lägger sig varm mot huden. Den slickar hatet ur varje sår. Konditorn är inte kvar här. Jag har bytt hamn. Nu tar jag Abaddons namn. Särga! Bränn! Nod och hem! Särga! Bränn! Allt igen! Jag är trött på era munnar. Trött på era händer. Trött på varje liten människa som pekar ut en annan och kallar handen ren. Trött på staden. Trött på saltet. Trött på rösten som fortfarande säger: Kör: Kain lever. Konditorn: Jag vet! Han lever i er. Han lever i mig. Han lever i brödet, i blodet, i märket, i namnet. Men där står han. Kain: Du låter trött. Konditorn och kör: Håll käften. Särga! Bränn! Nod och hem! Riv! Slå! Gör det rent! Abaddon. Ingen nåd. Ingen bön. Abaddon. Ingen hand från himlens tron. Jag har händer. Det räcker. Konditorn: Kain. Se på mig. Nej. Se ordentligt. Jag har smakat dig i hela mitt liv. Varje gång någon slog och någon annan såg. Varje gång ett barn lärde sig vara tyst. Varje gång en mun sa: "Det var inte mitt." Där var du. Varje kö. Varje bord. Varje ren liten lögn. Där var du. Kain: Och där var du. Konditorn: Ja. Där var jag. Det är därför jag är så jävla trött. Trött på att förstå. Trött på att förlåta. Trött på att se mig själv i varenda jävel jag vill slå. Så nu slutar jag se. Nu väljer jag. Du. Konditorn och kör: Särga! Bränn! Nod och hem! Bryt! Slå! Gör det rent! Kött mot sten! Tand mot tand! Abaddon i min hand! Konditorn: Ingen domstol. Ingen kör. Ingen behöver säga: "Han förtjänar det." Du spann rep av tusen tungor. Jag behöver inga. Mina fingrar blir som en käke runt din hals. Vi behöver ingen repvals. Kain: Du tror att det här gör dig ren? Konditorn: Nej. Jag tror att det gör dig tyst. Pulsen slår under mina händer. Konditorn och kör: Fortare. Svagare. Fortare. Svagare. Konditorn: Sluta. Pulsen stannar under mina händer. Så… En kropp på stenen. Ett namn mindre i munnen. Vad gör ett mord på öppen gata? Ni såg ju allt annat. Ni såg honom döma. Ni såg Bagarn bindas. Ni såg Gud ligga under duk. Ni såg. Ni såg. Ni såg. Och ändå stod Nod kvar. Kör: Kain lever. Konditorn: NEJ! Han är död! Kör: Kain lever. Konditorn: Jag kände pulsen stanna! Kör: Kain lever. Konditorn: Då bränner vi resten! Konditorn: Särga! Bränn! Nod och hem! Riv det rent från lem till lem! Salt i mun! Blod på hand! Ingen Kain i detta land! Bränn hans namn! Bränn hans lag! Bränn varenda jävla dag! Mer åt elden! Mer åt stan! Mer åt mig! Jag är Abaddon! Kör: Särga! Bränn! Konditorn: Höj fanorna! Kör: Slå på trumman! Konditorn: Kain är död. Kör: Nu börjar festen. Konditorn: Särga… Bränn…
