De sista bittra åren

[Instrumental Intro] [Cold Wind Blowing, Dull 88 BPM Boom-Bap Groove, Distorted Bass Drone] [Muffled, Vintage Organ Plays a Somber Hymn-Like Motif] [Verse 1 - Spoken Monologue, Gritty & Grounded Swedish Voice] Uppvuxen i avfolkningsbygd, en bit längre norrut än midjan Morsan var ensam med mig och brorsan När de började kalla hennes yrke för lokalvårdare fnös hon bara Svor på sin finlandssvenska och lät ilskan vara Kallade sig aldrig för annat än städerska, rakt och hårt Ville de höja hennes status fick de väl visa det i kuvertet vårt Min bror var sju år äldre, fäder talades det aldrig om Men så fort man blev äldre fattade man hur det kom Olika blod, olika arv under samma gamla tak Långt in på en skogsväg där skogen stod rak [Verse 2 - Spoken Monologue, Intimate & Dark] Idag hade de säkert satt nån diagnos på honom Inom spektrumet, nåt med autism som slog honom fördom Han var hopplös bland folk, höll sig helst helt för sig själv Milsvida skogar, en cykeltur bortom sjö och älv Han hann tillbringa många år ensam med mor innan jag kom till Och hon var den enda han stod nära, den enda han ville ha intill Ett beroende som växte, ett band som bands fast I ett hus där tiden stannade under skogens tunga last... [Bridge - Slow Dragging Groove, Creaking Wood & Heavy Fuzz Riffs] Stolen vid fönstret står tom och grå Väggarna spricker, vi kan inte gå Klockan har stannat på kvart i tre Och ingen i bygden vill komma och se... [Chorus - Epic Candlemass-style Doom, Cathedral Reverb & Screaming Organ] De sista bittra åren vi delar i gravens ro! Där maskar och mörker i timmerväggarna bo Hand i hand under ruttnande golv När kyrkklockan dånar sitt sista tolv Ingen kärlek finns kvar att få Bara kylan vi väntade på! [Outro] [Dragging Bass Riffs, Creaking Timber, Wind Howling Into Silence] Långt in på skogsvägen... Bara kylan kvar... De sista bittra åren...