Fältet

Sam sats on the prompt Vers 1: Kylan biter hårt, ingen väg att gå, Grus under skorna, hjärtan som slår Maskerna på, vi döljer vårt sår, I en by där hoppet för längesen dött Tomma blickar, själar sålda för längesen, I ett land där värmen känns som en frusen vän. Spöken från dåtiden går vid vår sida, På tysta fält där vi alla kan lida. (Refräng) Desperationen kryper fram, känns i nattens svarta sken, Maskerade ansikten blanka under månen som ler Grusvägar leder ingenstans, fält av tomhet omkring, Vi går i skuggor (Vers 2) Bankerna festar, medan vi tynar bort, Tar varenda krona, varje chans vi fått. Röda lador faller, som förtroende sprucket, I en värld där girighet regerar Städerna sover, men gatorna skriker, Om öden som glömdes, drömmar som sveks Vi hemsöker fälten som andar i skyn, Desperationens sanning lyser i våra ögon (Refräng) Desperationen kryper fram, känns i nattens svarta sken, Maskerade ansikten blanka under månen som ler Grusvägar leder ingenstans, fält av tomhet omkring, Vi går i skuggor (Outro) Vi är de glömda, spöken i en frusen trakt, Där tystnaden växer, och hoppet är lagt. Inget sanning i masken, bara smärta att bära,